Tillbaka till Brottsplats

Infernal affairs-triologin

Wu jian dao REGI Wai Keung Lau & Siu Fai Mak MANUS Felix Chong & Siu Fai Mak FOTO Yiu-Fai Lai, Wai Keung Lau & Christopher Doyle KLIPP Ching Hei Pang & Danny Pang SCENOGRAFI Ching Hei Pang & Danny Pang MUSIK Kwong Wing Chan MED: Andy Lau (Lau Kin Ming), Tony Leung Chiu Wai (Chan Wing Yan), Anthony Wong Chau-Sang (SP Wong), Eric Tsang (Sam), Kelly Chen (Dr. Lee Sum Yee), Sammi Cheng (Mary). PROD Andy Lau Hong Kong 2002 LÄNGD 101 min. Kinesiskt (kantonesiskt) tal

Wu jian dao II REGI Wai Keung Lau & Siu Fai Mak MANUS Felix Chong & Siu Fai Mak FOTO Wai Keung Lau & Man-Ching Ng KLIPP Ching Hei Pang & Danny Pang SCENOGRAFI STÅR EJ PÅ IMDB MUSIK Kwong Wing Chan MED: Edison Chen (Lau Kin Ming), Shawn Yue (Chan Wing Yan), Anthony Wong Chau-Sang (SP Wong), Eric Tsang (Sam), Francis Ng (Ngai Wing-Hau), Carina Lau (Mary). Hong Kong/Kina/Singapore 2003 LÄNGD 119 min. Kinesiskt (kantonesiskt & mandarin) tal

Wu jian dao III REGI Wai Keung Lau (under namnet Andrew Lau) & Siu Fai Mak (under namnet Alan Mak) MANUS Felix Chong & Siu Fai Mak (under namnet Alan Mak) FOTO Wai Keung Lau & Man-Ching Ng KLIPP Ching Hei Pang & Danny Pang SCENOGRAFI STÅR EJ PÅ IMDB MUSIK Kwong Wing Chan MED: Andy Lau (Lau Kin Ming), Tony Leung Chiu Wai (Chan Wing Yan), Kelly Chen (Dr. Lee Sum Yee), Leon Lai (Superindent Yeung), Sammi Cheng (Mary), Carina Lau (Mary). Hong Kong / Kina 2003 LÄNGD 118 min. Kinesiskt (kantonesiskt & mandarin) tal

Wu jian dao (Infernal affairs, 2002) är en film som kommer att gå till historien, om så bara för att den anses ha räddat en hel filmindustri. När den hade premiär befann sig Hong Kongs filmproduktion i något av en kris. Under 90-talet sjönk inkomsterna från den inhemska filmindustrin dramatiskt vilket gjorde det allt svårare att hitta finansiärer till nya filmer. Enligt hemsidan Media circus gjordes år 1993 så många som 242 filmer i Hong Kong, men 2001 låg siffran på 126. Men succén med Infernal affairs-triologin har inneburit ett lyft både för ekonomin och självförtroendet inom Hong Kongs filmindustri. Nu behöver förstås inte höga tittarsiffror automatiskt betyda hög kvalitet, men faktum är att filmen är något av ett mästerverk: snyggt filmad, elegant klippning, bra soundtrack, imponerande skådespeleri samt inte minst ett intrikat manus.

Alla filmer i Infernal affairs-trilogin är regisserade av Alan Mak och Andrew Lau (vilka ibland istället kallar sig Siu Fai Mak och Wai Keung Lau). Den senare är en veteran inom branschen, framför allt som fotograf. Han har till exempel filmat Wong Kar Wais debutfilm Wong gok ka moon (As Tears Go By, 1988). Som visuell konsult till Wu jian dao anlitades också fotografen Christopher Doyle, höjd till skyarna för sitt arbete med filmer som Fa yeung nin wa (In the mood for love, 2000) och Ying xiong (Hero, 2002). Exakt hur mycket Christopher Doyle hjälpt till med under arbetet med Wu jian dao är dock inte helt klart. Andrew Lau har i intervjuer sagt att Christopher Doyle främst bidragit med arbete före och efter inspelningarna, medan andra versioner går ut på att den kände fotografen varit ännu mer inblandad. Hur som helst kan man konstatera att Wu jian dao tillhör bland de snyggaste man sett på film.

Den andre regissören, Alan Mak, anses vara ett av de nya stjärnskotten i Hong Kongs filmbransch. Han har en skådespelarbakgrund i botten och har i intervjuer berättat att hans uppgift under inspelningen av Wu jian dao varit att just instruera aktörerna. Alan Mak utformade också det ursprungliga manuset till Wu jian dao.

Wu jian dao har jämförts med filmer som Heat (1995), Donnie Brasco (1997) och Gudfaderntrilogin. Det är helt naturligt att komma med referenser till amerikansk film eftersom Wu jian dao på ett förtjänstfullt sätt använder sig av en handlingsfokuserad amerikansk dramaturgi. Den amerikanska film som Alan Mak främst brukar ange som inspirationskälla är dock gjord av den asiatiska regissören John Woo, nämligen Face/Off (1997). I den går en FBI-agent, spelad av John Travolta, undercover genom att via kirurgi låna ansiktet från en terrorist. Terroristen, som spelas av Nicolas Cage, vaknar dock upp från sin koma och sätter på sig FBI-agentens ansikte. Alan Mak tyckte att själva ansiktsbytet var lite svårsmält, men att det vore intressant att göra en film där två personer byter identiteter på ett djupare plan.

Wu jian dao börjar med att en höjdare inom det kriminella syndikatet i Hong Kong, Sam, sänder några av sina yngsta gängmedlemmar in på polishögskolan, eftersom han tror det kommer vara användbart med kontakter inom polisen i framtiden. Samtidigt regleras en av skolans mest lovande polisaspiranter, för att kunna bli en trovärdig infiltratör inom de kriminella gängen.

Tio år senare möter vi de unga männen igen. Ming har nu klättrat rejält på karriärstegen inom polisen. Hans närmaste överordnade är Wong, samma person som sände polisaspiranten Yan att jobba undercover bland de kriminella gängen. Yan, som egentligen bara skulle ha arbetat under täckmantel i tre år, har nu arbetat sig in i brotssyndikatet så pass mycket att han utgör Sams högra hand.

Wu jian dao bygger på en ganska enkel idé. Det har gjorts många filmer om poliser som jobbar undercover, amerikanska filmer som State of Grace (1990) och Donnie Brasco (1997), men också en rad filmer Hong Kong-filmer på 80-talet varav en del av dem regisserats av just Andrew Lau. Det man lagt till i Wu jian dao är att inte bara det kriminella gänget har en mullvad, utan även polisen. Alan Mak har berättat att han är övertygad om att det måste förekomma, vilket gav honom uppslaget till intrigen.

Greppet fungerar oerhört väl. Det finns därmed två huvudpersoner för åskådaren att slitas mellan; skiljelinjen mellan skurk och polis är svårare än vanligt att uttyda. De båda infiltratörerna blir spegelbilder av varandra, där den ene lever det liv som den andre velat ha tillträde till. De har båda problem med lojaliteter och att leva med lögnen. De är de enda som kan förstå varandras liv, samtidigt som de utgör varandras största hot. Sam och inspektör Wong blir fadersfigurer, men också de personer som sätter spelreglerna.

Efter en knarkrazzia som polisen försöker genomföra inser alla att något inte står rätt till. Båda sidor har varit lite för snabba i sina reaktioner, som om de blivit förvarnade om motpartens strategier.

Sättet som Wu jian dao är filmad på förstärker spänningen. Såväl Wongs som Sams män är samlade på polisstationen när de båda konstaterar att någon i deras egna led måste ha skvallrat. Båda undviker noggrant att titta på sin egen mullvad, samtidigt som en subjektiv kamera sveper över männen som står samlade - inklusive de personer som åskådarna vet sitter farligt till.

För att höja temperaturen ytterligare blir det de båda infiltratörerna som får i uppdrag att luska ut vem som är tjallare. Och detta görs i dubbelbemärkelse: Ming får å polisens vägnar befogenheter att göra en utredning om polisläckan, samtidigt som Sam ber honom ta reda på vem som arbetar undercover; Yan tar på sig att reda ut vem som tjallat åt polisen, samtidigt som han för inspektör Wongs räkning söker efter information om polisläckan.

Kameramediet förstärker spänningen mellan att försöka upptäcka den andre och samtidigt själv behöva gömma sig. Som åskådare vill man både se allting, samtidigt som subjektiva kameror gör en orolig för vad som syns för de andra rollfigurerna. I en målande scen jagar Yan Ming genom korridorer, med det nästan omöjliga uppdraget att försöka se vem den andre är utan att avslöja sin egen identitet.

Dubbleringen av undercovergreppet i Wu jian dao innebär att det inte finns några vilopauser i filmen. Förutom risken att Yan ska råka avslöja sig finns också möjligheten att inspektör Wong berättar vem hans mullvad är för sin närmaste man, Ming. Det blir också svårare att förutsäga utgången. Filmen kan sluta med att ingen eller båda läckor avslöjas, men också med att bara en av dem gör det.

Också ljudet motverkar att åskådaren ska känna sig trygg under filmens gång, till exempel en oväntat hög telefonsignal eller ett pistolskott som plötsligt hörs utan att vi ser vapnet i bild. Wu jian dao skiljer sig från många polisfilmer, inte minst de som är gjorda i Hong Kong, genom att den knappt innehåller något våld eller några actionscener. Istället är det en historia som drivs framåt både genom att rollfigurerna engagerar och att berättartekniken suger in en. Inte nog med att man hela tiden undrar vad som ska hända härnäst, man behöver också anstränga sig för att förstå vad som pågår framför ens ögon. Wu jian dao har inte det baklängesberättande som kännetecknade Christopher Nolans Memento (2000) eller den förbryllande uppläggningen i David Lynchs Mulholland Dr. (2001), men det finns likheter i hur åskådaren hela tiden tvingas använda hjärnan för att hänga med i svängarna. Det går inte att slötitta på filmen.

Att skådespeleriet är på topp försämrar naturligtvis inte Infernal Affairs-triologin. Tony Leung är inte bara en av Hong Kongs riktigt stora stjärnor, utan omnämns ofta som en av världens bästa skådespelare. Han har fått internationell berömmelse främst genom Wong Kar Wais filmer, men också för sina samarbeten med andra stora regissörer som Zhang Yimou, Hou Hsiao-hsien och Tran Anh Hung. På filmfestivalen i Cannes blev han utnämnd till bästa skådespelare för Fa yeung nin wa (In the mood for love, 2000) och på Hong Kongs egen filmgala har han nominerats tio gånger till skådespelarpriser och vunnit sju gånger. Dessutom har han fått diverse andra utmärkelser i Asien, inte minst för rollen i Wu jian dao.

Andy Lau i sin tur är också en stor stjärna i Hong Kong, men har medverkat i mer lättsamma filmer och inte hyllats så mycket för sina skådespelartalanger före sin insats i Wu jian dao. När han fick en nominering för bästa skådespelare vid Taiwans filmfestival 2003, blev det dock motspelaren Tony Leung som fick priset. Året därpå blev Andy Lau i alla fall belönad för Wu jian dao III (Infernal affairs III, 2003).

Även birollsinnehavarna är noga utvalda. Anthony Wong Chau-Sang och Eric Tsang är båda veteraner inom branschen. Skådespelarna som gör de unga porträtten av Ming och Yan, Edison Chen och Shawn Yue, är två av Hong Kongs nya stjärnskott. Även de få kvinnliga rollerna spelas av etablerade namn: Psykiatrikern som Yan går hos, Dr Lee, spelas av sångstjärnan Kelly Chen och Mings flickvän spelas av Hong Kongs bäst betalda skådespelerska, Sammi Cheng.

Efter succén med den första Wu jian dao, spelade man snabbt in inte bara en utan två uppföljare. I en intervju på hemsidan Coming soon betonar Alan Mak att trilogin inte består av tre separata historier, utan är en enda cirkel. De utvecklade intrigerna i första och tredje filmen först; idén till tvåan kom medan de filmade den första filmen.

I Wu jian dao II (Infernal affairs II, 2003) får vi veta bakgrunden till det som utspelade sig i den första filmen. Alan Mak diskuterar på Coming soon utmaningen i att göra en spännande prequel. Eftersom publiken vet utgångsläget i den första filmen går det till exempel inte att försätta någon rollfigur i livsfara och tro att det ska räcka för att hålla åskådaren fängslad. Det är anmärkningsvärt att Wu jian dao II är så full av överraskningar, med tanke på att man vet var rollfigurerna kommer att befinna sig mot slutet. Filmen innehåller avslöjanden om vänskapsband, hat och konflikter som ger ett nytt perspektiv på den första filmen. Även denna gång är det inte så lätt att avgöra gränsen mellan den som är god och den som är ond.

Wu jian dao II fokuserar mycket på maktkampen inom det kriminella syndikatet. Sam försöker komma upp sig inom organisationen bland annat genom att använda sig av mullvaden Ming. Ming i sin tur kämpar med sin lojalitet gentemot Sam när han, i en klassisk men likväl fungerande typsituation, får känslor för dennes fru Mary. Mary, spelad av Carina Lau, har i sin tur också egna planer som ytterligare rör om i intrigen.

Intressant är att den första filmens två stora affischnamn, Tony Leung och Andy Lau, knappt förekommer i Wu jian dao II. Istället spelas deras roller av Edison Chen och Shawn Yue, vilka gjorde de yngre versionerna av Ming och Yan i den första filmen. Detta förhindrade inte Wu jian dao II från att bli en stor succé. Kvalitetsmässigt är den i samma klass som sin föregångare, trots att den första filmen är svårslagen är det svårt att avgöra vilken av de båda filmerna som är bäst.

Få personer menar att Wu jian dao III håller samma standard som sina föregångare, men det är naturligtvis en svår sak att åstadkomma. Alan Mak har berättat att inför den tredje filmen ville finansiärerna ha både Tony Leung och Andy Lau med. Detta påverkade också utformningen av historien; medan Wu jian dao II fokuserade på Sam och intendent Wong, så koncentrerar sig Wu jian dao III återigen på Yan och Ming.

Wu jian dao III har en något komplicerad tidskronologi. Den visar både händelser som nämnts i den första filmen och konsekvenserna av det som utspelade sig i denna. Vi får följa den ene huvudpersonen några månader innan det som hände i Wu jian dao och vad den andre huvudpersonen gör några månader efteråt. Andra personer som får viktiga roller är psykologen från den första filmen, spelad av Kelly Chen, samt den karriärklättrande polisen Yeung, spelad av Leon Lai, som till synes verkar vara en spegelbild av den första filmens Ming.

Det går helt klart bra att se Wu jian dao II utan att ha sett Wu jian dao. Det finns dock en poäng i att just se de i den ordning som är tänkt: ettan håller bra på egen hand och tvåan får en extra dimension med den i bakhuvudet. Huruvida man kan se trean utan att ha sett någon av de andra är något som fansen spekulerar i, men få har prövat.

Det är knappast förvånande att en remake av Wu jian dao görs i Hollywood. Filmen, som fått namnet The Departed, regisseras av Martin Scorsese och beräknas få premiär 2006. I den gör Leonardo Dicaprio och Matt Damon de roller som Tony Leung och Andy Lau förevigat i Wu jian dao. Det blir intressant att se vad en amerikansk regissör gör med en asiatisk film som redan hade amerikanska influenser. Helt klart blir det svårt att komma i närheten av originalet.

av Ebba Ruhe

Källor

"Lau & Mak on the Infernal Affairs Trilogy" på Coming soon www.comingsoon.net/news/topnews.php?id=6705 (1 augusti 2005) "Deep cover". Sight & Sound january 2004. www.bfi.org.uk:8080/sightandsound/ (5 augusti 2005) "Interview with Andrew Lau and Alan Mak -Infernal Affairs" HKcinemagic www.hkcinemagic.com/en/ (5 augusti 2005) "Infernal Affairs Movie Review" på Media circus www.mediacircus.net/infernalaffairs.html (1 augusti 2005)

Recensionen publicerad i Programkatalogen för Lunds Studenters Filmstudio

 

Tillbaka till Brottsplats